Tisdagen den 31 mars 2020

Publicerad 2020-03-22

Årets årsmöte


Östergötlands Vallongille hade ett välbesökt årsmöte den 15 mars 2020.

Vi träffades återigen i Ölstad gamla missionshus i Finspång.
Missionshuset används numera av Stjärnborgs Kök men har fortfarande kvar sin lantliga charm.
Vi samlades runt borden, småpratade och drack kaffe med fralla.
Därefter inleddes årsmötet.
 
Lennart Danielsson omvaldes som ordförande, liksom Guy Gustafsson och Ewa Brandberg som sekreterare.
Övriga ledamöter i styrelsen blev Karin Fors, Björn Eriksson, Kent-Inge Fredriksson och Annika Arvidsson-Rosén.
 
Vallongillet hade bjudit in Bo Lindén för att han skulle berätta om Lotorps bruk, så efter förhandlingarna klev han upp i talarstolen.
Bo Lindén har forskat om Lotorps bruks historia i många år och även fått fram många gamla fotografier, bilder och kartor. 
Till dessa bilder berättade han om brukets historia.
Bo berättade att brukspatron Gilius de Flon  (1600-1669) var gift med Anna Maria Thierry (1610-1687).
De hade 5 barn, Johan, Maria, Gilius d.y., Vilhelm och Petter.
Mäster Gilius de Flon benämns formeur (formare) i ett kontrakt hos Louis de Geer.
Mäster  bodde på Grostorp.
Han tog kontakt med bönderna i Lotorps by och fick lov att arrendera strömmen nedanför byn mellan Ormlången och Gron.
Byggnationerna kom igång 1635.
År 1698 finns Lotorps bruk med på en karta.
År 1700 fanns 12 anställda med Olof Andersson som hammarsmedsmästare.
Förvaltare Carl Ekman övertog Finspångs Styckebruk och köpte det från de Geer1856.
I köpet ingick då även Lotorps bruk.
Då lät Carl Ekman bygga en järnväg mellan Finspång och Lotorp.
Vagnarna drogs av hästar.
År 1876 köpte Carl Ekman in ångloket "Lotorp 1"
I Finspång byggdes då en ny järnvägsbro där tågen med järnmalm och smidesprodukter kunde forslas ut i världen.
Carl Ekman skaffade sig även en tjusig salongsvagn med stoppade möbler. Vagnen finns idag på järnvägsmuséet i Gävle.
Lotorps bruk var en enorm anläggning. 
I slutet på 1800-talet levererade bruket propellrar, vevaxlar och vevstycken till maskiner.
Det mesta levererades till staten.
Ångbåten "Färdig" fraktade ved från Sandudden till Lotorp. Järnmalm kom från Flasbjörke och Börgöls gruvor.
År 1800 byggdes Lotorps herrgård.
I Lotorp fanns ingen affär.  Folk handlade mest på marknader
Butarna (transportarbetarna) köpte in varor och en affär öppnades i en av herrgårdens flyglar..
2 gånger i månaden fick Lotorparna åka gratis med tåget in till Finspångs marknad för att handla.
 
Lotorps storhetstid som järnverk började vid mitten av 1800-talet.
 
År 1905 fick brukets stålgjuteri läggas ner.
År 1915 genomfördes det sista arbetsskiftet vid smältugnssmedjan.
År 1917 hade Fiskeby köpt Yxvikens sågverk.
År 1918 köptes Lotorps bruk av Fiskeby.
År 1919 las bruket ner. Det sista var martinverket och ånghammarsmedjan.
 
`År 1962 gick det sista tåget på Lotorpsbanan.
I dag är rälsen uppriven och banvallen har blivit cykelbana som på så många andra ställen.
Ingenting finns kvar av Lotorps bruk.
Där det för ett antal år sedan anlades en fotbollsplan inom det gamla bruksområdet hade Fiskeby tillverkat slipers som impregnerats med arsenik.
När detta upptäcktes stoppades omedelbart allt nyttjande av planen.
Därför står den nya planen idag öde och oanvänd.
 
Vi var alla mycket imponerade av Bo Lindéns intressanta föredrag.
Som tack för detta överräckte vår ordförande en speciell gåva, en handduk med Vallongillets logga, en kanon, på.
Vi avslutade vårt årsmöte med en god lunch.
 
 
Skrivet av Karin Fors ÖVG
 
1.Lennart Danielsson i Ölstad Missionshus
 
2.Årsmötesförhandlingarna var välbesökta.
 
3. Bo Lindén berättade om Brukspatron Gilius de Flon och hans familj.
 
4. Bo Lindén berättar.
 
5. Lennart överräcker vår tackgåva till Bo Lindén.
 
6. Många lyssnade intresserat.
 
7. Nu är det slut.
 
8.Bo Lindén framför den vackra väggmålningen i Ölstad Missionshus.
 
Fotografierna är tagna av Kent-Inge Fredriksson